Det ska vara kul att åka till jobbet!

Det finns de människorna som åker till jobbet varje morgon och ägnar större delen av dagen åt att titta på klockan, längta efter att klockan blir fem då man får gå hem. Sen finns det också de som tycker att tiden bara springer iväg, man hinner knappt komma till jobbet innan man ska gå hem igen. 
Jag tillhör grupp två. 
Flera dagar i veckan börjar jag jobba kl 6 och slutar ca 17. När klockan börjar närma sig 15 brukar jag inse vad klockan är och undra vart dagen tagit vägen?! Detta just för att jag tycker mitt jobb är det roligaste jobb man kan ha, jag tycker verkligen det är kul att åka till jobbet och vara där så många timmar. Trots att det är slitigt, långa arbetsdagar och dåligt betalt. Men så är hästbranchen! 

När jag gick i skolan så masade sig dagarna fram, hösten känndes oändlig och jag fick hela tiden tänka på småsaker som jag längtade till. För att tiden skulle gå fortare så räknade jag ner dagarna. Det kunde vara allt från en tävling till jullovet. 
 
För några veckor sedan var det höstlov för alla skolungdomar. Det slog mig då att tiden hade gått så ruskigt fort! Jag började jobba heltid första juli och det känndes som att det bara hade gått någon månad. 
Självklart upåskattar jag mina lediga dagar, men jag jobbar ju även halvdag en dag i veckan. Den dagen är nog den värsta.. Det känns som att jag kommer till jobbet, gör ingenting, åker hem och får fullt betalt. Nu stämmer det ju inte riktigt, men det är så det känns när dagen är så kort.
 
Självklart är det kämpigt att gå upp klockan 5 varje morgon, och ibland vill jag bara dra täcket över huvudet och snooza en stund till, men när hästarna väl är utsläppta så är det verkligen bara roligt! Hela dagarna går i ett och när mina hästar väl är friska och springer så är det ännu roligare! Att jag dessutom får jobba med så fantastiskt fina hästar gör det hela ännu roligare. Tror inte jag hade uppskattat jobbet lika mycket om det var ett gäng "medelmåttor"..
 
Stallets superstar - Helge!

Kommentarer
Postat av: Fridaaaa

Haha ett steg i övertygelsen? ;) ;)

2012-11-24 @ 16:15:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0