Dandy
Missan är en fantastisk häst på många sätt och vis, och otroligt rolig att rida när man får lite snurr på henne och hittar knapparna. Men det finns en sak som jag både älskar och hatar med henne - hon är så lik Dandy.
För den som har missat det så är Dandy min gamla ponny som vi sålde som promenadhäst pga en skada. Allt blev inte riktigt som planerat med hans nya hem.. Och ja, på den vägen är det. 
 
Missan har ju betydligt mer kvaliteér än vad Dandy hade, men de har ändå så många likheter. Innan man får snurr på fröken M så travar hon på i sin korta lilla trav, rider man in på diagonalen så sprätter hon fint med frambenen (öka traven kan hon verkligen, men innan man lyckats väcka bakkärran så har hon mest snygga framben), hon är lite "byggd på tygeln" och ibland tar bensinen slut från ingenstans - precis som Dandy. Men framförallt så är de så lika i kroppen, speciellt uppifrån. En bred hals med massa svart man som står åt alla håll mot den bruna pälsen. Den rund rumpan, breda bogen och den ibland lite väl runda magen. 
 
Jag saknar Dandy. Jättemycket. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Han var så speciell på sitt egna lilla vis. Att Missan påminner så mycket om honom gör ju såklart att tankarna alltid fladdrar iväg lite när jag rider eller håller på med henne. 
 
Jag hade lite kontakt med de som köpte honom i Finland precis i början, men nu är det tre år sedan jag öht hörde något. Jag vet inte ens om han lever? Jag har länge tänkt att det är bäst att inte veta, men idag tog jag modet och skickade iväg ett mejl. Återstår att se om eller vad jag får för svar.. 
 
Ingen jättebra bild, men jag tror ändå ni fattar vad jag menar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0