Den berömda distansen

Jag vet så väl att man ibland behöver lite distans till det man håller på med när det inte går så bra och motivationen tryter. Dock är jag inte så bra på den där distansen, jag fortsätter i gamla mönster eller ger upp helt. 
Idag red jag ett gäng ponnyer på förmiddagen, och helt plötsligt kändes jasper inte längre som en vårdröm utan mer som en sommarbris! 
Jag förstår att det är svårt för kidsen med ponnyerna. Duni var först ut och hon sprang som en kamel i vänster galopp. Fick ingen reaktion på någonting! Efter lite hjälp från Annie och Lollo så föll bitarna lite på plats och vi kunde tillomed galoppera någorlunda på tygeln till vänster. 
Näst på tur var Vetra som jag fick skritta 30 minuter innan vi ens kunde tänka på trav. Men väl i trav så blev hon ganska bra. Det är en ball ponny men som blir så jävla hetsig och tar inte skänkeln. Bra kombo! 
Sist ut av ponnyligan var goldie som var helt okej i trav och vänster galopp, men höger galopp blir ett senare projekt. 

När ponnyerna var klara var det Jaspers tur som skulle få springa med hjälp av Nina dom var hos oss idag. Han kändes mycket bättre än igår redan från start. Vi kunde faktiskt tillomed RIDA i galopp idag. Annars har jag mest fått åka med när han är spänd. Då går det undan och det är bara försöka styra. 
Vi kunde nästan rida skänkelvikningar på diagonalerna, han är på rätt väg men förstår inte riktigt allt vi sysslar med. Även förvänd galopp provade vi genom kortsidan. Vi har ju testat lite men då bara rakt fram på långsidan. Ett hörn kunde vi ta oss igenom men två blev för mycket. 
Han kändes verkligen bra idag! Då glad över att jag får rida honom och att vi får chansen att träna för Nina ibland! Skulle inte byta ut Annie mot någon, men ibland är det bra att bara få ett par andra ögon på sig. Och med tanke på att Annie alltid är med när vi tränar så gynnar det oss alla! 
Så jag har nog ponnyerna att tacka idag. Och Annie som vingar mig att rida även när jag inte vill 🙈
Även lektionerna flöt på bra hela kvällen. Man känner knappt att man står fem timmar i sträck i ridhuset. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0