Man kan inte alltid vara på topp

Gode Gud fick springa på lektionen idag också. Både igår och idag longerades han och gjorde sig av med den värsta energin innan jag red, vilket kändes ganska bra eftersom jag litade lite mer på honom då. 
I början av dagens pass kändes han ganska bra, framåt och lätt i handen. Men just det där med att rida i höger varv, ha stödet på ytter utan att jag blir hållandes i den.. Han biter sig ju gärna fast i vänster, och jag vet ju att jag gärna blir hållandes i den tygeln då. Han är ju dessutom så stor så jag upplever att jag måste hålla lite för att kunna styra. Alltså Annie säger "sväng bogarna", och jag förstår ju precis vad hon menar men min känsla är att han faller isär så mycket när jag försöker svänga utan att hålla i den där vänstertygeln.. Okej nu blev det jätteluddigt, men whatever. 
Galoppen var svår, men mycket handlar ju om att han inte riktigt orkar. Inte jag heller för den delen.. Orkar bara inte sitta emot, vilket gör att jag ännumer vill hålla i tygeln.. 
På slutet var han supertrött, orkade knappt skritta av! 
Det positiva idag var att det inte fanns en tendens till att han skulle bli rädd eller busa. Hur snäll som helst hela lektionen! 

Jag var rätt frustrerad efter lektionen, eftersom det gick så bra igår så trodde jag att jag skulle få glida räkmacka idag. Men jag borstade och pysslade om honom ordentligt innan jag åkte till gymet och sprang av mig all frustration. Hade lite brådis så fick springa fem km fort som fan! Hehe så kan det gå. 
Väl tillbaka i stallet igen för att hämta mamma så hade all frustration släppt och jag känner mig mer nöjd med passet ön vad jag gjorde direkt efter. 
Fina fina Gode Gud ❤️


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0