Inte så lätt..
...att mocka när det ligger en sån här gullig ivägen!
Alla har vi varit små... Part 2
Hittade lite bilder när jag packade ner hela mitt rum i påsar och sopsäckar!
Alla har vi varit små...
En liten Grape på sin dåvarande favoritponny - shettisen Cornelius!
Fredag
En normal människa hade varit överlycklig för att det är helg nu. En annan, onormal, människa har en dag kvar att jobba innan det är en dags helg.. Men jag klagar inte, jag älskar mitt jobb!!
Har egentligen inget intressant alls att berätta idag. De livs levande skrittmaskinerna har jobbat på ordentligt. Låter istället några bilder beskriva den här dagen!
Trötter
Åkte hemifrån 05.30 imorse och landade innanför dörren igen vid 21..
Har hunnit med massa saker under dagens gång, bl.a. gått halva vägen runt ensta för att sedan fått vända och mer eller mindre springa tillbaka, åkt i ilfart till Solvalla för att hämta bedövningsmedel och skrittat från Söderbergs på typ mindre än en minut.
Veterinärbesöket gick väl inge vidare för min pärlas del.. Inga strålande besked så att säga.. Orkar inte gå in på det just nu. Men nu väntar röntgen och sen lite diskussion med silvana.
Imorgon blir en kul dag, ALLA hästar ska ledas eller skrittas.. Och det ska bli -19 grader... De hästar som inte vetcheckades blev vaccinerade, så de levande skrittmaskinerna får jobba hårt imorgon!
Nu ska jag sova, så god natt på er!
2013-01-23
Har ridit min pärla senaste dagarna, vilket har varit minst sagt prövande för tålamodet. Han har varit på sitt värsta humör... Jag vet inte om han bara är pigg och busig, eller om det är något som fortfarande spökar. Emma och jag kom iaf överens om att silvana ska få kolla honom imorgon när hon ändå är hos oss. Vi vill ha en second opinion på problemet. Antingen så är det inget, då får vi helt enkelt säga till honom och rida på. Men innan det måste vi vara säkra.
Idag har jag varit ledig för att åka med Roy till Täby för att kolla min sadel. Skulle egentligen varit där efter sommaren på återkoll, men det har helt enkelt inte blivit av. Sadeln var iaf fortfarande bra så det gick fort.
Imorgon jobbar jag som vanligt igen och silvana kommer som sagt.
Att behandla eller att inte behandla?
Frida åker in till kliniken och hästen visar sig ha en ytterst liten reaktion, men som veterinären anser bör behandlas. Plötsligt blir det ett hejdundrans rabalder huruvida hästar ska behandlas eller ej.
Som ni alla vet så behandlas min svarta pärla med, enligt min egentliga åsikt, alldeles för täta mellanrum.
Han har alltid varit en väldigt frisk och sund häst, men stod hos samma ägare i sju år - reds med andra ord på samma sätt under dessa år. När jag köpte honom gick jag direkt från ponny (hade ju ridit Theo under några år, men han var inte så mycket mer häst än att rida ponny), vilket gjorde att det blev väääldigt svårt. Jag hade mycket tränarhjälp i början, men både tekniken och styrkan brast många gånger.
Vi provade ut en sadel med en sadelprovare, och efter bara några veckor började han bli dum. Dum, dum och jättedum. Aldrig så att det på något sätt blev obehagligt, men han ville absolut inte gå fram för skänkeln. Jag vet inte hur många gånger jag klurade på vad jag gjorde för fel.
Efter någon månad valde vi att kolla upp honom hos veterinären. Hon konstaterade ryggont pga sadeln. Ny sadel införskaffades, men bara för det var det inte slut på problemen. Den onda ryggen hade satt sina spår i frambenen.
Vi höll igång större delen av våren, men i mitten av maj tog det tvärstopp igen. Den här gången åkte vi in till kliniken, eftersom den tidigare veterinären bara är i Stockholm max 1 gång i månaden. Ryggen var vid det här laget helt bra, men benen röntgades och det konstaterades att han har artros i båda hovlederna.
Den där artrosen är den som till största del ställer till det. Den gör att han inte kan "vila sig i form". Han kan inte skritta 20 minuter om dagen i två veckor utan att den ställer till problem. När han stod pga lymfangiten i närmre tre veckor var jag livrädd för att frambene skulle fått sig en käftsmäll när det väl var dags att sätta igång. Men tack vare att jag hade promenerat honom mycket så klarade de sig.
Därför så väljer jag att låta min häst behandlas när jag känner att något är fel, istället för att ge honom en ordentlig vila då han bara får strosa runt i hagen. Jag gör det för hans skull!
Efter Fridas veterinärbesök så kom det också på tal att "hästar är idrottsmän". Don Auriello är precis lika mycket idrottsman som Usain Bolt eller Yohan Blake. De sysslar med olika sporter och går på olika många ben, men i grund och botten är de allihopa idrottsmän. De förväntas prestera med sin yttersta fysiska förmåga - hela tiden! Har Bolt lite ont i en fot kan han själv välja om han vill träna på, vila eller få en behandling. Vad tror ni Bolt väljer? Jag tippar på behandling - då behöver han inte förlora onödig träningstid. Bolt vill träna, han måste träna. Don Auriello kan inte välja själv, Tinne måste välja åt honom. har han lite ont i en hov så måste Tinne ta sitt förnuft till fånga och avgöra vad hästen i fråga mår bäst av. Kanske är det en behandling?
Hästarna kan inte själva välja, vi måste välja åt dem och göra det för deras skull och därmed på deras "villkor".
Min pärla blev ordinerad smärtstillande och fyra dagars promenad för en vecka sedan, därefter fortfarande på smärtstillande men lätt jogging. Faktum är att han har aldrig kännts så dålig efter ett veterinärbesök som han gör nu - när vi har testat "vilometoden".
Jag ska inte försöka komma undan att mycket hänger på mig som ryttare. Han är för svår, för stor - för mycket helt enkelt. Och det är därför som jag dagligen funderar på om han verkligen är rätt häst för mig, eller om han kanske skulle göra sig bättre hos någon annan som klarar honom både storleksmässigt och tekniskt bättre än vad jag gör. Vi är inte "meant to be", det är bara konstatera.
Vad anser ni om detta? Är det "djurplågeri" att behandla hästen, eller är det för hästens egna skull?
Helt ok
Trots 15 minusgrader så kändes det helt okej idag...
Veckan som gick
Jag lever, ni också.
Kan inte säga att jag har haft fullt upp den här veckan, har bara inte orkat uppdatera något helt enkelt. Så tänkte därför dra veckan i korta drag.
Förra måndagen var jag ju hos hovslagaren med Royne och min snälla pappa följde med. När han satt inne i "fiket" på mälarkliniken så hade Chris kommit fram och sagt "du måste vara herr Grape?!". Vi har ju varit där ett par gånger nu om man säger så och all personal känner numera igen lilla Kentucky..!
Roy fick vila på måndagen och jag red bara fina Queen. Gaah vad härlig hon är den hästen.
Emma red Royne i onsdags, och hon sa att han hade känts väldigt svår. Senast hon red honom innan det så tyckte hon att allt var så enkelt, så redan då började vi ana att något var fel. Han vilade på torsdagen och i fredags red jag lektion för Emma. Redan när jag satte igång känndes det dåligt, och efter ett tag blev han tillomed dum.. Han har verkligen inte varit dum sedan i somras.. Vi bestämde oss ganska snabbt för att han skulle få kollas under söndagen när Chris ändå skulle komma till Hogsta.
Planen var dock att vi skulle hinna med en programträning på söndag morgon på Vällingby. Låter kanske jättekonstigt att jag väljer att åka på programriding när hästen inte känns fräsch?! Men min tanke var inte att rida skiten ur honom och prestera på topp, utan vi ville bar aåka dit för att träna på att rida någon annanstans än hemma.
Upp i ottan för att göra iordning allt söndag morgon. Släpade upp pappsen som skulle åka med mig till Vällingby eftersom mamma redan var där och red själv. När pappa kommer ut till bilen så går det inte att få upp bakdörrarna. Bra start på dagen!
Tillslut, om än lite för sent, kommer han ut till mig och kan koppla på trailern. Lastar på Royne som, precis som vanligt, går på helt själv. Lite stressad börjar jag rulla mot Vällingby - en resa på max 20 minuter. Hinner åka ungefär 300 m innan jag kollar i sidospegeln på vänster sida. Upptäcker till min förskräckelse att ett hjul inte rullar?! Pappa som sitter brevid med Kennie i knät (eftersom bakdörrarna inte gick att öppn) fick masa sig ur bilen och fösöka fixa det, men det gick inte. Så det var bara vända och åka hem igen. Det var den programträningen det!
Hade tid hos Chris vid 12 och hade bestämt mig för att visa Royne under ryttare. Jag har lite svårt att förklara känslan när jag känner att han inte är fräsch. Han ser ju inte halt ut, och det är inte känslan jag får heller! Jag brukar säga att han blir onaturligt svävig i traven, alltså inte att han får världens trav utan att svävandet bara blir konstigt och långsamt. Ni hör ju själva hur flummigt det låter..
Dock visade sig Royne från en av sina bättre sidor och Chris kunde inte se några konstigheter vid ridning. Han ville istället gå ut och böja honom i frambenen eftersom han misstänkte en liten reaktion där. Mycket riktigt, han var öm i båda fram. Dock ville inte Chris gå i och behandla i leden. Så han ska få några dagars vila och sedan ska vi jogga i 10 dagar. Under den tiden ska han även stå på Finadyne, med förhoppningen att vi ska kunna rida bort det här. Funkar det inte så får jag åka in till kliniken och då är planen att vi ska gå in och behandla runt leden.
Så just nu promenerar vi en timme om dagen - bra motion för piloten. Han börjar bli riktigt pigg, men till helgen ska vi börja jogga tänkte jag.
I övrigt är allt som vanligt. Jobbar hela veckan och är ledig på söndag. Nästa vecka ska jag åka och kolla min sadel på onsdagen och annars händer det inte så värst mycket.
Hos Hovslagaren
Är på Mälarkliniken för att min giraffhäst ska få nya pjucks! Lite omständligt att behöva åka hit var sjätte vecka, men det är det värt sålänge han behöver det.
Lagom nöjd ser han dock ut att vara... ;)
Lejondal
Var på Lejondal idag för att träna för Nina, dock blev det lite rörigt med tiderna och sånt så jag red mest själv. Men det var bra ändå att bara få komma iväg och rida någon annan stans! Det är ju gentligen mest därför som jag åker iväg och tränar.
Nina red ändå Royne i början och hjälpte mig att få honom lite mer loss. När jag väl satt upp sen igen så känndes han mycket bättre. Han travade faktiskt väldigt bra! Det blev dock ett lite.. tvärt.. avslut på träningen när en kund hos Nina totalt förälskade sig i min svarta skönhet och frågade om den var till salu ;) haha så kan det gå!
Men min pärla fick följa med hem och bli ordentligt ompysslad i stallet :)
Imorgon väntar en tur till hovslagaren på morgonen, och sen får jag se om jag hinner rida pärlan på kvällen. Annars blir det vilo och sen kör vi på ordentligt på tisdag! På söndag ska vi även åka till Vällingby och träna program! Blir fusk-debut i MsvB då!
Har lite film från idag, så om jag lyckas få in den i datorn så ska jag visa er :)
2013 - Nytt år nya möjligheter!
Jag har jobbat, jobbat, jobbat och ridit - haft det ganska bra med andra ord. Igår fick jag dessutom en ny kollega på jobbet, nämligen min fina vä Frida! Känns så himla roligt att vi ska jobba ihop igen, tror verklige det kommer bli kalas!
På nyårsafton bestämde jag mig för att 2013 ska bli året då jag tar tag i mig själv, slutar käka massa onyttigt och börjar träna! Senast igår när jag red lektion för Emma så konstaterade hon att det syns på mig när jag behöver pausa - "då kan du inte längre sitta still i sadeln". Detta innebär alltså att jag verkligen måste ta tag i träningen nu. Jag vet sedan tidigare att jag inte har tillräckligt med självdisciplin för att träna hemma eller bara gymma själv. Jag vill gå på pass på gymmet för att verkligen ta ut mig till 100%. Tidigare i december var jag på ett pass på SATS med Rebban, vilket ju självklart var sjukt jobbigt men otroligt roligt. Dessvärre är SATS det enda gymmet här i närheten som har pass, och därför lutar det åt att jag köper mig ett gymkort där. Det gör lite ont i magen att prata om det saftiga priset, speciellt med tanke på min lön och vad min häst kostar mig varje månad. Men jag tror verkligen att det för min del är värt det, för kan jag inte rida ordentligt så finns det ju ingen mening med att ha en häst ?! ;)
På ridfronten har det varit lite trögt sista två veckorna. Royne har inte känts så bra, inte halt bara dålig ridning av piloten! På träns har det varit okej, men på kandar har det varit k a o s. Igår på lektionen för Emma provade jag en ny stång, "bebisstången" (lite tungfrihet och korta skänklar). Det känndes mycket bättre och under en kortsida hade jag en helt magisk känsla! Det höll ju inte i sig hela passet, men jag lever fortfarande på den där kortsidan! På slutet fick han även lite schwung i traven. Inte varje dag det händer.
Imorgon ska vi åka och träna för Nina på Lejondal. Vi måste komma iväg och träna så vi är så redo vi kan bli inför första tävlingen om en månad. Royne är ju inte den som blir spänd och tittig på tävling, men han växer 3 dm och blir väldigt mycket flashigare vilket gör det svårt för mig att hantera om vi inte har tränat en del på bortaplan. Nästa helg ska vi till Vällingby och rida klubbtävling, och om allt går bra fram tills dess så är tanken att vi ska prova på MsvB:2 då. Bra att prova när det ändå inte är "på riktigt". Ska göra en tävlingsplanering någon dag som jag kanske delar med mig av!
På bloggfronten går det väldigt trögt. Jag har bestämt mig för att bloggen ska få finnas kvar och jag kommer uppdatera lite då och då - typ tävlingar eller när jag hr något annat vettigt att skriva. Jag har ju aldrig någon med mig som kan fota nya bilder och jag har aldrig tidigare varit så pigg när jag går upp kl 5 varje morgon som den här veckan då jag lagt bloggen åt sidan. Så nu kommer det helt enkelt bli så. Jag måste fokusera mer på mig själv och min häst!
2013 ska bli året då vi gör våra största framsteg, både jag och min häst och vi tillsammans!
