Stressigaste veckan jag någonsin varit med om, trots att jag inte ens har ridit min häst?! 
Äh fy, har verkligen haft sån ångest över den där jäkla uppkörningen för B96 så det är inte sant. Jag har pratat om det länge att jag skulle behöva ta det, i och med att Jasper är ganska stor. Ska jag ha en trailer som han verkligen får plats i utan att behöva ducka så är jag snabbt över 3,5 ton.. Men det har ju aldrig riktigt blivit av. Så förra fredagen pratade vi om det i stallet och jag kikade lite på vad det fanns för tider för uppkörning. Det som dök upp var liksom i slutet av november, OCH en tid precis en vecka senare - alltså i fredags. Så jag bokade den tiden helt enkelt. Annie och Lollo fick lära mig göra säkerhetskontroll och jag vet inte hur många gånger jag gick igenom den i huvudet innan jag skulle sova varje kväll..! 
Världens bästa Annie körde mig och ekipaget till Uppsala där jag skulle köra upp och spenderade en hel eftermiddag där. Så tacksam över allt hon ställer upp för mig, så många saker jag aldrig trodde jag skulle klara om inte hon ibland hade tvingat mig! 

Jag klarade iaf uppkörningen så om någon vecka landar mitt nya körkort på posten! 

 

Jasper har fått vila sedan i tisdags, dels pga att jag har haft den där stressen med uppkörningen men också för att han har varit ritkigt arg på sistone. Vi bestämde oss helt enkelt för att ge honom ett break och en chans att få landa i sig själv och tänka över sitt liv. Jag tror att jag kanske har kunnat koppla den här ilskan till en specifik anledning. Egentligen är den helt ologisk, men jag ser ändå mönstret.. Han får kanske vila två dagar till, då har han vilat helt en vecka (jag har alltså inte ens gått på promenad, han har bara skrotat i hagen!). Men vi får se lite vad chäfen säger - de orden väger alltid tyngst!