Malin (vet.) var ute hos oss imorse och kollade Danpan. Först fick jag springa med honom och då kunde dom inte se någonting. Sen skulle han longeras och i vänster varv såg hon inte heller någonting, men i höger så visade han en svag markering på höger bak. Malin var ju med första gången vi var på ultuna och då var han ju riktigt seg att rida. Men hon sa nu att det var verkligen en helt annan häst och hon kunde knappt tro att det var samma! Han rör sig hundra gånger bättre och med mycket mer framåtbjudning än tidigare!
Så då blev det behandling iaf. Och eftersom han inte blev riktigt drogad av första sprutan så fick han en till (eftersom det dessutom är ett bakben hon skulle jobba med). Snacka om att han somnade! Han stog verkligen och hängde i min famn och jag fick tillomed pussa honom på mulen!
Behnadlingen gick iaf väldigt fort.
Nu ska han vila helt över helgen, inte ens ut i hage. Sen ska jag skritta honom ca 15 minuter varje dag nästa vecka och sen ska vi få ett träningsprogram för honom.
Han ska jobbas ordentligt med ryggen, löshoppas, tömköras, trava bommar, rejsa i skogen osv. Det sistnämnda är jag dock lite tveksam till.. ;) Malins slutkommentar på det förslaget var: Om matte sitter kvar då förståss.. Lite tveksamt om jag kommer göra det, eller? ;)

Men det känns iaf skönt att ha det här gjort nu! Så nu hoppas vi bara att allt blir bra så vi kan börja träna ordentligt! Dessutom passade jag på att rycka manen på honom medans han var drogad, det går ju itnte i vanliga fall. Men nu ser han iaf ut som en häst igen, tillskillnad från vissa andra ;) (Känn dig inte träffad Pellen)

Danpan med sin halvryckta man :)


finaste <3
Visst blev han ganska fin i manen ändå? :)