Många har väldigt mycket åsikter om det där med att rida på graman, och precis som med allt annat så finns det lika många åsikter som det finns hästmänniskor!
På Dandy hade jag alltid gramanen på när vi red ut eftersom jag inte riktigt kännde att jag kunde lita på honom. Jag proppade i honom havre för att jag ville ha honom pigg, alert och "på tårna" när vi tränade. Men när vi red ut så hade han ju bjudningen av sig själv, så då valde jag alltid att sätta på en graman för att vara på den säkra sidan. Dock behövde jag aldrig använda den, så den hängde alltid löst.
Sen brukade jag ju också använda den dagen innan tävling för att kunna trycka på honom lite extra och få honom extra kvick utan att han blev för lång. Dandy gick bra på graman, så länge man inte tog för mycket i den.

Frida däremot går inte alls bra på graman. Hon blir bara tung i handen och går och hänger sig i gramanen. Trots det så väljer jag att alltid ha graman på henne när jag rider ut ensam. Det beror absolut inte på att hon blir stark eller dum, men skulle vi t.ex. möta en älg och hon skulle bli rädd så vill jag alltid ha något extra att kunna ta tag i. Och bara för att gramanen finns där så betyder ju inte det att den används flitigt! ;)

Dampis på graman dagen innan tävling.