Man vänjer sig

Det är helt sjukt hur fort man vänjer sig vid saker och ting!
I början när jag hade Royne så tyckte jag att han var SÅÅÅ stor. Jag fick ju nästan svindel av att sitta där uppe och sa att jag nog aldrig skulle vänja mig vid hans storlek.
Vi har nu hängt ihop i en månad och jag måste ju erkänna att han fortfarande är stor, men jag börjar väl acceptera det.
Idag skulle jag rida en liten sväng på Qui, som jag inte har suttit på alls på ganska länge. Qui är väl 165-168 i mkh, men är mycket mindre och kompaktare än Royne i kroppen. Framförallt så är hon inte lika lång. Men höjdmässigt så skiljer det bara ett par cm (Royne är 170 cm).
När jag hoppade upp på Qui så känndes det som att sitta på en liten ponny! Det känndes nästan som att sitta på Dandy eller Frida. När jag en stund senare satt upp på Royne för att rida så känndes det som vanligt igen. Det jag för 4 veckor sedan tyckte var gigantiskt börjar nu kännas alldeles normalt. Faktum är att jag nästan tyckte Qui var för liten för mig!
Men det är helt sjukt hur fort man vänjer sig vid hästarnas storlek! Jag trodde ju aldrig att jag skulle vänja mig, men det visade sig ju bara ta ett par veckor! Tänk om jag skulle sitta upp på en ponny nu...

Är det någon som känner igen sig?!



Grape på häst och Grape på ponny.
Själv måste jag säga att jag nog längdmässigt skulle kunna rida både och.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0