Jag tog ett beslut. Ett beslut att tacka nej. Världens bästa häst kommer inte att bli min, och det gör fruktansvärt ont i hjärtat. Tiden och pengarna finns inte. Ska jag ha häst så ska jag göra allt för den, och den möjligheten har jag inte idag. Efter att ha vägt alla fördelar och nackdelar jag kan komma på, räknat vartenda öre och varje minut och fått några kloka råd av min kloka chef/instruktör/whatever you want to be Annie, så var beslutet taget.